Detta kandidatarbete handlar om de börsnoterade fastighetsbolagens lönsamhet; mer specifikt om de 17 på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small Cap-listor vid årsskiftet 2010-2011 noterade fastighetsbolagens avkastning på totalt och eget kapital. Syftet var att jämföra företagen och se vilket eller vilka som hade högst av de nämnda avkastningarna under de fem senaste åren, samt att upptäcka udda trendavvikelser av olika slag i jämförelsen mellan företagen under samma tidsperiod. Arbetet utfördes genom att hämta data från årsredovisningar och sammanställa och bearbeta dem i Excel, och sedan med hjälp av samma program illustrera informationen på linje- och stapeldiagram som illustrerade utvecklingen under de fem senaste åren på ett sätt som gjorde det möjlig att hitta svar på frågeställningarna. Slutsatserna var att inget av företagen har haft högst avkastning konsekvent under alla fem år men Catena har haft högst snittlig avkastning på totalt kapital (10,4%) och Balder har haft högst snittlig avkastning på eget kapital under de fem senaste åren (20,7%)..

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Syftet med denna uppsats är att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har någon påverkan på deras företagsvärde och avkastning på eget kapital.Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ ansats där regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mäta sambandet mellan variablerna.Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags värde. Ett företag finansierat med skulder blir på grund av skattereduktioner högre värderat än ett obelånat företag.  Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsättningsgrad och P/BV till skillnad från de amerikanska där det inte förekommer ett samband. Både de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsättningsgraden och avkastning på eget kapital, samt ett samband mellan företagsvärde och avkastning på eget kapital. .

Ersättningar och så kallade incitamentsprogram till verkställande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremål för en offentlig debatt. Åsikterna om behållningen av incitamentsprogram går isär. Ett argument som ofta används på bolagsstämmor för att få aktieägare att godkänna bonusprogram är att dessa i slutändan kommer att gynna dem genom att de får en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det då i att bolag som lockar med bonusprogram får sina anställda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bättre än konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats är att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling utifrån specifika nyckeltal ser ut för att därigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:?Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det.Med värdeutveckling avses omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrån ett positivistiskt förhållningssätt och ett analytiskt perspektiv.

Bakgrund: Redovisningsinformation är en informationskälla för främst aktieägare och långivare. Investerare använder informationen för att kunna göra prognoser för framtida kassaflöden och därigenom prissätta aktier i syfte att uppnå lönsamma, långsiktiga placeringar på aktiemarknaden. Kan en investerare få hjälp av företagens redovisning för att öka värdet på sin placering?Syfte: Att undersöka sambandet mellan räntabilitet på eget kapital och aktiers effektiva avkastningAvgränsningar: Studien omfattar tiden 1997 till 2004 och baseras på företag tillhörande branschen Konsumentvaror, enligt tidningen Affärsvärldens branschindelning.Genomförande: Sambandet mellan parametrarna utvärderas med hjälp av regressionsanalys. För varje år utförs regressioner för att fastställa förklaringsgrad, lutningskoefficient samt regressionens signifikans.

Forskning hävdar att endast ett fåtal av styrelseledamöterna förstår vilka beslut som är värdeskapande för företaget. En av orsakerna är oförmågan att rekrytera rätt personer och flera röster har höjts för att en diversifierad rekrytering till bolagsstyrelser är en möjlig lösning på problemet. Diversifieringen kan ske utifrån olika demografiska faktorer som på en aggregerad nivå ska medföra att processen från beslut till genomförande blir effektiv. Vi finner stöd för en ökad diversifiering hos styrelsen i en rad teorier som alla är en del av tankegodset inom bolagsstyrning.Syftet är att konstruera och applicera en teoretisk modell för en lönsam styrelsesammansättning utifrån existerande forskning. Studien begränsar sig till svenska bolag på OMXS30 under tidsperioden 2003 -- 2014.Med stöd av vår modell visar vår analys att styrelsens storlek uppvisar en positiv korrelation med företagets förmåga att generera avkastning på eget kapital.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka och försöka säkerställa ett statistiskt signifikant samband mellan volatilitet och avkastning i olika regioner samt globalt. Metod: För att hypotespröva vårt syfte har linjära regressioner med 5 % signifikansnivå utförts, där nollhypotes lyder att det inte finns ett linjärt samband, medan mothypotesen lyder tvärtom. Regressionsanalys har genomförts med hjälp av en databas, som vi skapade själva, samt med dataprogrammet E-views. Teori: Eftersom vi har valt att skriva om risk och avkastning, ansåg vi det vara rimligt att använda oss av portföljvalsteorin, samt att titta på olika typer av risk som en investerare utsätts för när den placerar sitt kapital i värdepapper. Vi går igenom begrepp som avkastning, standardavvikelse, kovarians, korrelation, beta-värde och CAPM.

Denna studie behandlar fyra olika branschers utveckling under åren 2000-2004. De fyra branscher som undersökts är telekommunikation, detaljhandel, verkstadsindustrin och livsmedel. Studien tar sin utgångspunkt i en rapport från 1989, skriven av Clive Stickney och Thomas Selling, som belyser olika branschers kännetecken ifråga om avkastning på totalt kapital, vinstmarginaler och kapitalomsättningshastigheter.Syftet med denna studie har varit att studera om våra utvalda branschers kännetecken än idag stämmer överens med Selling och Stickneys studie, trots att drygt 15 år har passerat sedan deras rapport lades fram. Syftet var också att göra en riskbedömning av de tolv företagen som valts ut till vår studie. För att lösa vår uppgift föll metodvalet på surveyundersökningen, som lämpat sig väl för de stora mängder kvantitativa data som vi hämtat ur företagens årsredovisningar.Resultatet av denna undersökning visar att Clive Stickneys och Thomas Sellings studie i hög grad gäller än idag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan antal förvaltare för en fond och dess avkastning. Vidare vill vi även studera sambandet mellan en fonds avgift och dess avkastning. Vår kvantitativa metod har baserats på åtta år och består av 31 svenska aktiefonder. Vårt urval av fonder till undersökningen har delvis gjorts med hjälp av slumpen och delvis styrts av oss själva. Vi räknade först ut de beroende variablerna alfa och totalavkastning.

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av regressionsanalyser med avkastning som beroendevariabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som CAPM och beta gås igenom. Detta följs av det aktuella forskningsläget inom ämnet.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilken avkastning som följer ett fastställt betyg från Morningstars ratingsystem, och om det finns en relation mellan ett fastställt betyg och efterföljande avkastning. Kärnhypotesen i undersökningen har alltså varit om ett högt betyg på en fond också resulterar i en högre avkastning i förhållande till en fond med ett lägre betyg. Då Morningstar hävdar att deras ratingsystem kan vara till god hjälp för att hitta duktiga fondförvaltare letade vi även efter samband som skulle kunna verifiera detta uttalande. I undersökningen ingick 123 fonder från tre olika riskkategorier, från låg till hög risk. Undersökningsintervallet var 46 månader med start från januari 2002.

Sveriges skogsindustri är beroende av skogsmaskinentreprenörer för råvaruanskaffning. För att trygga försörjningen till industrierna, effektivisera och förbättra drivningstjänsterna är det viktigt att företagen i branschen är lönsamma. Syftet med den här studien är att identifiera hur lönsamma skogsmaskinentreprenörer i Götaland arbetar för att uppnå goda ekonomiska resultat. Med hjälp av gränsvärden för nyckeltalen avkastning på eget kapital, avkastning på totalt kapital, soliditet, nettomarginal och kassalikviditet identifierades de mest lönsamma skogsmaskinentreprenörerna. I en kvalitativ intervjustudie intervjuades företagarna om hur de arbetade med att leda sina företag, vad de ansåg vara den viktigaste framgångsfaktorn och deras syn på möjligheter till ökad lönsamhet. Tillsammans med tidigare studier formulerades faktorer och förbättringsområden som påverkar skogsmaskinentreprenörernas lönsamhet.

Intellektuellt kapital anses av ma?nga vara en av de sto?rsta drivande faktorerna till fo?retags framga?ng och i litteraturen va?rderas den ofta som skillnaden mellan ett fo?retags marknadsva?rde och dess bokfo?rda va?rde. Market-to-book ratio a?r det relativa ma?ttet som beskriver denna skillnad och go?r det mo?jligt att ja?mfo?ra detta va?rde med andra fo?retag. Ma?let med denna uppsats a?r att underso?ka hur fo?retag redogo?r fo?r sitt intellektuella kapital och utreda hur detta reflekteras i fo?retags market-to-book ratio.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en eventstudie undersöka om marknaden värderar horisontella och vertikala förvärv olika. Samtliga förvärv som ingår i studien har ägt rum på Stockholmsbörsen under perioden 1996 ? 2004. Förvärven klassificeras som horisontella eller vertikala. Efter klassificeringen jämförs de båda gruppernas onormala avkastning relativt varandra samt gentemot Affärsvärldens generalindex.